Det jag förgyller mina dagar, som dock rusar förbi allt för fort, med är att umgås med mina favoriter - mina vänner. Jag repar också flera timmar i sträck inför en föreställning tillsammans med ett gäng som jag tycker om så, så mycket. Den går av stapeln den tjugonionde april. Och sen den elfte maj ska jag ju fara ut och resa med en vän till mig. Och så fyller min bror tjugo. Och min mamma fyller också år. Och ojdå, min pappa också. Och så har jag massa nationella prov kvar att göra. Och en massa, stora och avgörande inlämningar kvar i skolan. Och därpå ännu mer konserter att repa till och därav också genomföra. Herrejesus vad mycket som händer dessa tider. Men tillslut så, ja den sjunde juni händer det - jag går ut grundskolan! Fan vad skönt det kommer att bli! Jag kan knappt fatta att jag verkligen går ut nian, och att det är min andra brors tur att ta studenten. Liksom va, vart tog tiden vägen? Men trots ont om tid, all stress och alla saker som måste fixas och redas ut så har någonting tinat upp inom mig, likväl som snön börjat tina från gatorna. Detta ständiga ljus både utomhus och inom mig som liksom gör att allt blir lite bättre. Och att detta bara är början på en ljus och klar framtid är helt otroligt. Fan, vad bra allt känns just nu.