Vi har blivit som dom, som aldrig får bli

Idag är det tisdag och jag har haft en ganska långtråkig dag. Det känns som att ända sedan jag kom hem från Sydafrika så har jag levt i en bubbla och det enda jag gör att är att sova. Jag kom hem i torsdags och när vi ändå är inne på det spåret kan jag passa på att säga att det var helt.jävla.fantastiskt! Att komma hem och leva vardagen efter den resan känns så konstigt, att skiljas från en grupp som man trivs bäst i världen med gör så ont och att hela grejen med att bara vara i Luleå känns fel är så jobbigt. Går runt och är gråtfärdig hela tiden, saknar allt och alla och försöker bara så gott som det går att försöka se små sakerna i vardagen som kan göra en gladare. Som att köpa kaffe (som en spiller ut sekunden efter) eller att klä sig i sina nya kläder (som en ändå bara fryser i). Äh, jag försöker ju iallafall. Jag tänkte faktiskt dela med mig av mer bilder i ett annat inlägg. För nu så kan vi lämna resan. Just nu klär jag mig i min nya kimono, tränar på min sångläxa samt ska snart köpa chips. Bra kväll ändå. Imorgon har jag ensemble och där spelar vi jazz så det känns nice, och på torsdag har jag ingen idrott och sen sydafrikamöte. Hoppas på ett besked om att vi får återvända dit inom snar framtid, hade ju varit nåt. Puss så länge. 




RSS 2.0