Idag är det tisdag och denna vecka har börjat väldigt segt och opeppande. Går mest på rutin och orkar knappt lyssna när någon säger något längre, men jag kämpar på. Helgen har iallafall varit väldigt behövlig. Tog en weekend i umeå med två kära vänner, Maria och Amanda, och det var väldigt lugnt när vi var där och det var nog precis det vi behövde. När vi blickar tillbaka till helgen känns det dock som att vi hann med att göra så mycket? Anyway, tycker så mycket om de två och Umeå blev så ägigt med de vid min sida. Puss på er. Imorn är det onsdag och det känns ändå okej, hoppas att jag vaknar med en bra känsla i kroppen (vilket är väldigt ovanligt numera). Har iallafall ensemble och det kommer nog bli mysigt. Dessa dagar lyssnar jag mest på lugn musik och försöker hitta något som roar mig, går sådär. Det blir kallare ute och det känns i hela mig. Glömmer vantar på morgonen och är tvungen att frysa i nollgradigt luleå påväg till skolan. I delar av mig känns det ganska okej dock för jag gillar att gömma mig i stora halsdukar och kappor, vem gör inte det liksom, men andra i delar känns det inte okej med kallare och mörkare tider. Känner på mig hur mycket plugg och mörker som bara väntar på att dyka upp. Saker som gör att hösten ändå känns okej är mina vänner, kör, Maggio i november samt stockholm med älsklingshedda. Jag överlever nog, sakta men säkert.