September avslutades på ett så himla bra sätt och det har fortsatt så jävla bra in i oktober med. Umgås med så mycket bra människor dessa tider. Har också verkligen fått det bekräftat att allt händer när man minst anar det. Och att det som man aldrig trodde skulle hända faktiskt händer ibland. Bara sådär. Och trots att man är påväg att bryta ihop helt och hållet mitt på dagen en grå jävla måndag klockan tolvnollnio så har man aldrig känt sig så hemma någonsin förut.

 

Saker som får mig att överleva ett tråkigt oktober är när man spontankramar en vän vid skåpen i skolan och kompisen säger det där var den bästa kramen jag någonsin fått. När man får ögonkontakt tvärs över rummet när vi har kör och man ler och börjar göra töntiga miner fast båda vet att vi egentligen borde koncentrera oss på stämmorna men ingen känner att det spelar någon roll. När en vän i princip säger att alltid när vi varit borta från varandra i bara några minuter så saknar jag dig redan och man inser att man känner precis likadant. När man lyssnar på låtar som ens föräldrar spelade för en när man bara var kanske två år och man blir alldeles rörd och nostalgisk.

 

Annars så köper jag halsdukar på rea, skaffar nya vänner, känner igen mig i låttexter och skrattar med min nya bästavän när vi sjunger fel för hundrade gången. Andra saker och ting i livet går fel för oss även där men vi vet då också att inte fan spelar det någon roll så vi skrattar åt det igen för vi vet att ja, det löser sig. Det gör alltid det nu för tiden. Och trots att oktober har fört med sig kyla och att jag för det mesta fryser hela tiden så är det varmt ändå.